Ännu en antifascistisk seger i Göteborg

Igår samlades NMR i Göteborg för första gången på över ett halvår. De tänkte att de skulle få stå på Avenyn och dela med sig av sin konspiratoriska världsåskådning i VÅR stad. Vi – och andra organiserade antifascister – tänkte självklart inte låta det hända. Vi samlades därför och rörde oss mot deras flygbladsutdelning. Det som sedan följde kan bara beskrivas som en tragikomisk uppvisning av inkompetent ledarskap och krossade drömmar från nazisternas sida.

Väl på plats var det uppenbart att varken nazisterna eller polisen var beredda på vår ankomst, vi agerade snabbt och satte tryck på flygbladsutdelningen, tumult uppstod och innan polisen hade hunnit bilda en mur mellan oss och NMR hade vi lyckats isolera en mindre grupp nazister – en av dem djurplågaren Jimmy Andersson. Denna lilla grupp blev därför vårt huvudsakliga mål, deras propaganda förstördes och tumult uppstod ännu en gång. När polisen trodde sig ha återupprättat ordningen återuppstod tumultet.

Vid det här laget var det uppenbart att nazisterna var djupt demoraliserade, de rörde sig som levande döda och i deras ögon kunde man se att de längtade efter att få bädda ner sig, slå på en mysig tv-serie och dricka en kopp varm choklad. Vad gjorde då deras stridshingst Simon Engelin, den starke mannen vars ledarskap skulle leda dem till seger? Han grät så klart ut för polisen och klagade på att de inte kunde genomföra sin flygbladsutdelning. Vår tredje våg var också den sista, de drevs på flykt och eskorterades ur stan av polisen. Efter ungefär 20 minuter var det hela över, nazisterna fick avbryta sin flygbladsutdelning och vi klarade oss utan allvarligare skador.

När vi ändå var samlade passade vi på att måla banderoll inför Strike Back 2.0, sedan hängde vi upp en Antifazon-banderoll för att fira vår seger.

 

Media har en förkärlek för att beskriva NMR som en skara hårdnackade och ideologiskt övertygade nazister – det är en bild som NMR tjänar på. I verkligheten är de dock en grupp tragiska människor som förklarar sina personliga tillkortakommanden med konspirationsteorier om allsmäktiga judar och feminister som aktivt arbetar för att krossa den vita rasen.

Sammantaget var det hela en djupt lärorik upplevelse. Traditionellt sätt har vi antifascister förlitat oss på ett numerärt övertag för att besegra nazisterna på gatan. Igår var vi till en början inte många fler än dem, men när vi visade militant motstånd anslöt sig förbipasserande och hjälpte oss att sätta så pass högt tryck på dem att de kände sig tvingade att fly fältet. Vi vann därför att vi var bättre än dem: bättre organiserade och mer disciplinerade. Det var också en lärorik upplevelse därför att den visade oss hurpass djupt demoraliserade nazisterna i näste två är. Gårdagens seger var enkel men det är en seger som bygger på otaliga timmar basarbete: möten, flygbladsutdelningar och affischeringar. Nazisterna kan besegras, men det kräver hårt arbete och organisering. Om du sitter hemma och funderar på att ansluta dig – vad väntar du på? Gå med nu!