Strike Back 3.0

Än en gång förråder sossarna arbetarklassen! Just nu står de och fackpamparna sida vid sida med näringslivet för att ta ifrån oss vårt viktigaste vapen ”” strejken. Vi vägrar acceptera denna oerhörda kränkning av våra rättigheter!

Helgen den 10-11 maj genomförde flera av federationens klubbar ett antal aktioner tillsammans med studenter och arbetare. Aktionerna var en del av Strike Back 3.0, två nationella aktionsdagar till försvar för strejkrätten.

SUF Göteborg arrangerade tillsammans med Ung Vänster och Röd Makt en skolstrejk med studentmarsch genom centrala Göteborg. Även nästa generation är redo att försvara strejkrätten från sossarna, fackpamparna och borgerlighetens smutsiga klor!

De strejkande studenterna och skoleleverna samlades 12:30 på Götaplatsen. Tåget bestod av nästan hundra ungdomar. Däribland ett stort antal som aldrig tidigare engagerat sig politiskt, men som ändå förstår vikten i att försvara sig mot denna grova attack mot strejkrätten. Det slår givetvis både mot alla redan arbetande och mot oss som är påväg ut i arbetslivet. Från tåget kastades det rökgranater varav en hamnade framför en sportbil, vars förare kastade en ilsken blick ur rutan. Tåget gick förbi Avenyn, Vasa Viktoriagatan, Handelshögskolan och Haga fram till slutdestinationen Järntorget.

Vid Järntorget anslöt sig de skolstrejkande ungdomarna till samlingen arbetare som redan var på plats för ett gemensamt torgmöte. Det hölls tal av samtliga deltagande organisationer, SUF Göteborg inkluderade. LS musikersektion sjöng kampsånger. Efter mötet delades gula rosor ut ”” rosor som sedan placerades i sossarnas brevlådor och rabatt, och i klassförrädarnas egna nävar!

Samma kväll tog vi i SUF Göteborg oss till Stockholm tillsammans med andra organisationer för att dagen därpå delta i helgens huvuddemonstration tillsammans med SUF Lund, som även de arrangerat skolstrejk på fredagen, samt SUF Stockholm.

Lördagens demonstration i Stockholm började med en manifestation vid Röda Bantorget, där hundratals samlades för att höra tal av kamrater från hela Sverige. Platsen stämde upp i sång till välkända kampvisor och efteråt delade folkmassan upp sig i fingrar, det vill säga mindre demonstrationståg, för att marschera genom huvudstaden i strejkrättens namn. Närvarande SUF-klubbar deltog i regnbågsfingret, som förde fram HBTQ+-frågor och hur inskränkningarna kommer påverka en grupp som redan är utsatt på arbetsmarknaden.

Marschen inleddes och man började genast skrika slagord ut i centrala Stockholm. Det färgglada pridetåget gav staden nytt liv! Ungefär halvvägs genom den planerade rutten hände dock något vi inte hade förutsett. Polisen fällde ut sina batonger och gick in i tåget. En person slets ut ur tåget och ner på asfalten, för att dras in i en polisbil. Men tåget lät sig inte stoppas, och snuten fick nu möta ilskan hos både den regnbågsfärgade, demonstrerande massan och  förbipasserande, när man tillsammans och med rätta skanderade ”œHela Stockholm hatar polisen!” med tillhörande rytmiskt klappande.

När demonstrationståget valde att fortsätta sin marschväg var strejkrätten åter på agendan, men det var tydligt att snuten hade annat i sikte. De gick allt närmare tåget och man kunde se hur flera av dem hade fingrarna på batonger och tjänstevapen. Vi hade nästan nått demonstrationens slutmål då ordningsmakten åter gick till attack ”” denna gång mot den del av pridetåget som i huvudsak bestod av ungdomar. Precis som i skoltrejkståget i Göteborg hade nämligen en mängd tonåringar och unga slutit upp till försvar för strejkrätten. Tystnad från media och makthavarna biter inte på vår generation ”” vi är många som vet exakt vad näringslivet, sossarna och fackpamparna håller på med, och menar allvar med att vi inte tänker acceptera den här skiten.

Ungdomarna och resten av demonstranterna gick snabbt samman för att skydda sina kamrater. Raderna med armkrok höll trots polisens våldsamma ryck. Som respons tog polisen återigen fram batongerna och började även spreja hejvilt med pepparsprej. Flera regnbågsdemonstranter slängdes åt sidan, en tonåring slets från sina kamrater och ner på marken. Många personer greps och ännu fler blev skadade av batongslag eller sprejade i ögonen.

De som träffades blev snabbt vårdade av erfarna demonstranter, och folkmassan höll ihop mot snutens angrepp. Flera poliser blev av med sina hattar i tumultet medan pridetåget kämpade på, den lilla vägen kvar till slutmålet Röda Bantorget. På vägen spelades från en oklar källa ”œBeväpna er”, en uppmaning som inte kunnat komma mer lägligt. Efter att ha sett till att alla skadade hade den hjälp de behövde upplöstes demonstrationen på torget.

Vi blev denna dag påminda om hur polisen använder våld mot oss inte bara för att upprätthålla det borgerliga samhällets lagar, eller som direkt beställningsjobb när den härskande klassen känner sig hotad, utan också för att misshandla människor de inte tycker om. Ibland är det på rasistisk grund, denna dag trans- och homofobisk. Oavsett polisens vidriga motiv står vi enade mot de som vill krossa oss. Och denna strid pågår tills vi avväpnat polisen och avskaffat klassamhället de förvarar.

Kampen för strejkrätten fortsätter! Även om inskränkningen går igenom tänker vi fortsätta kämpa med alla till buds stående medel. Med vild strejk, maskning, sabotage och nya kampmetoder får vi kapitalet på knä. Framtiden tillhör oss!

———————————–

Uttalande från SUF Stockholm

SUF Stockholm deltog i Strike Back 3.0 både på planerande och utförande stadium. Trots att demonstrationen den 11:e maj inte stod i proportion storleksmässigt till förra årets protester den 25:e augusti så kan vi se en rad viktiga mål som trots allt har uppnåtts:

Solidariteten och banden mellan strejkrättens försvarare har stärkts sedan sist, likt förra året var det ett tillfälle för oss att samlas och tala sida vid sida – radikala LO-klubbar, syndikalister, anarkister, kommunister och autonoma, vårdarbetare, byggarbetare, elever och studenter alla tillsammans. Det var länge sedan vi hade sådan här enighet i någon fråga, och där finns potential. Ett tydligt praktisk exempel på det är Hamnarbetarförbundets strejk och det enorma stöd de erhöll från både andra fackliga klubbar (i strid med LO-direktiv) och från människor i allmänhet. Förhoppningsvis är det ett tecken på hur en framtida arbetarrörelse kan se ut.

En annan seger vi inte ska missa är att LOs konsensus i frågan definitivt är spräckt vid det här laget. När styrelsen känner ett behov av sprida propagandaflygblad inom den egna organisationen där man tänjer inte så lite på sanningen och Ylva Johansson måste ställa upp i tv-debatt (om hon nu gör det någon gång) utan riktigt motstånd, då vet vi att vi nog är någonting på spåret.

Vad gäller polisens attack på Regnbågsfingret där flera av oss deltog (alla välbehållna) har nog tillräckligt mycket redan sagts, vi kan bara beundra målmedvetenheten med vilken vi alla tog hand om och skyddade varandra. Ett varmt tack till alla inblandade.

Om du deltog och behöver legalt eller finansiellt stöd kan du vända dig till någon av följande grupper:

International Anarchist Defence Fund

Anarchist Black Cross Stockholm