Första maj runtom i landet

 

Runtom i landet firades första maj på olika sätt. I denna nyhet finns de olika rapporterna uppladdade

Lund

I Lund arrangerar SUF tillsammans med Virvelvinden, Första Linjen, India Däck och Smålands Nation en demonstration som vi kallar revolutionär första maj. I år samlades vi traditionsenligt på Knut den stores torg under parollen “Osäkra Arbeten – Osäkrade Arbetare”.

Under demonstrationens gång stannade vi vid Grand Hotell där Smålands Nation höll ett tal om bland annat höjda studieavgifter för studenter som kommer från länder utanför EU:s gräns. Utanför LKF, som är Lunds kommunala bostadsbolag, höll en medlem ur SUF Lund ett tal om den svåra situation för bostadssökande i Lund och om hur hyresrätter blir allt ovanligare och ersätts av dyra bostadsrätter. Innan vi avslutade höll även Första Linjen ett tal utanför The Phonehouse om de sjuka arbetsförhållanden anställda på
företaget tvingas arbeta under, där och på andra osäkra arbeten. Demonstrationen avslutades vid Domkyrkan, där Virvelvinden höll ett avslutande tal om vikten av att göra motstånd.

Efter demonstrationen serverade den nystartade Solidaritetsfonden (en lokal fond för aktivister i Lund) fika på det socialistiska bokcafét India Däck. När vi alla hade samlats vid India Däck och började ta det lugnt attackerades vi plötsligt av polisen som körde in två kravallbussar, tog en av våra kamrater, slog och pepparsprayade folk. Som svar på detta
samlade sig folk utanför och tågade tillsammans med ljudbilen till Polishuset och krävde att vår kamrat skulle släppas. Det sköts smällare mot huset och sopor hälldes ut över deras trappa, och efter nån timmes väntan blev vår kamrat tillslut släppt.

De hade egentligen tänkt hålla vår kamrat längre, men skyndade på förhören och släppte denne tidigt för att bli av med oss. Motstånd lönar sig!

Umeå

SUF Umeå firade första maj tillsammans med alla andra i Enad Vänsters första maj-tåg som vi varit med och arrangerat. Mellan 800 till 1000 personer deltog i demonstrationen och det följande torgmötet. Arrangerande organisationer var förutom SUF Umeå också bland andra Umeå LS av SAC, Socialistiska Partiet, Vänsterns Studentförbund, Ung Vänster, Vänsterpartiet, Kommunistiska Partiet, med flera. I demonstrationen och på torgmötet syntes också bland annat våra kamrater i Förbundet Allt åt Alla och Förbundet Arbetarsolidaritet.

Att fira första maj har inget egenvärde i sig, om slagorden inte omsätts i verklig kamp, om talen glöms bort dagen efter, och om demonstrera är något man gör bara för skojs skull, så kan man lika gärna spela xbox. Därför är det viktigt att vi använder en sådan dag för att stärka oss inför kommande strider, träffa nya och gamla vänner, inspirera varandra och göra planer för framtiden.

Årets första maj blev ett av det största på många år, stämningen var hög hela vägen och många nya kreativa slagord uppfanns längs vägen. Vi riktade bland annat slagord mot bemanningsföretagen som utnyttjar oss ungdomar hänsynslöst: “livet på bemanningsföretag – anställd och sparkad på samma dag” och skrek också av oss lite klasshat “slå på chefen med en pinne – det är värt att sitta inne”.

Vill du också skapa lite kaoz på jobbet, i samhället eller med styrande politiker och chefer? umea[a]suf.cc är våran mailadress – vi ses!

Malmö

Maj månads första ärofyllda dag började i Malmö dränkt i en varm vårkänsla och ymnigt solljus. Stadens revolutionärer vaknade måhända med gårdagen i huvudet, men icke desto mindre med kamp i hjärtat. För den skånska huvudstadens ungsyndikalister började dagen med en mycket lyckad sill-, ägg- och baconfrukost i den utomparlamentariska källaren Revolt. Där umgicks vi med Revolutionär ungdom – som vi skulle gå i samma block som – och läste Direkt aktion #63.
Efter en trevlig stund fortsatte vi till Jesusparken, där Amalthéa bokcafé anordnade förhäng och firade 2-årsjubileum med musik och försäljning av sådant som bokcaféer brukar försälja. Den mysiga stunden i parken avbröts dock snart av beskedet att Malmö MUF stod ett par kilometer bort på Gustav Adolfs torg för att ”reclaima” första maj. Några av oss gick dit för att finna de små borgarna helt klädda i ljusblott, vissa till och med inkletade i matchande kroppsfärg. Knappt urskiljbara bland deras till överdrift talrika ballonger sjöng och skrek de saker som ”segern är vår, segern är vår, vi har vunnit, segern är vår” och ”länge leve Alliansen”. De var från början där för att häckla Socialdemokraternas demonstration, men stod kvar även efteråt. Efter att en hop Kling och Klang-poliser hindrat oss från att gå fram och diskutera med klassfienden stämde de även upp i den omedelbara klassikern ”länge leve ordningsmakten”.

Vi rörde oss därefter till Möllevångstorget varifrån den revolutionära demonstrationen klockan 15.00 skulle avgå under parollen ”Malmö är inte ert att sälja”. De till en början till synes magra leden växte snabbt på sig, och nådde till slut ca. 800 personer, alltså fler än (s)’ tåg. Vi ställde upp oss i vårt block tillsammans med Revolutionär ungdom, visade våra banderoller, njöt av svartröda rökspektakel och hoppades att det inte skulle börja regna. För ju längre dagen gick, desto mörkare blev molnen – precis i enighet med väderleksrapporterna. Vi började hur som helst gå, (tillsammans med medarrangörerna Förbundet allt åt alla, Malmö LS av SAC, Glassfabriken, IMET, Mangla, Revolutionär ungdom, Transkamp nu samt Utkanten) både peppade men också lite överröstade av ljudbilens dån. Första stopp var utanför Malmös sjukhus, där ett tal på demonstrationens tema hölls av en representant för Transkamp nu, samtidigt som det första regnet fuktade våra fanor. Vi gick därefter ned mot stadens centrum, alltmedan nederbörden tilltog. På Gustav Adolfs torg talade Mangla, varpå bland annat Ilmar Reepalus middag auktionerades ut. Från detta gick vi till Triangeln (där tal hölls av fAåA) och vidare till Konserthuset, och regn och vind bara fortsatte att tillta i styrka. Sista etappen var både en av de kallaste och blötaste samtidigt som det visade sig vara en av de mest peppiga. Revolutionär ungdom höll tal och trots att många hade droppat av vid det här laget förgylldes den allra sista biten av ett brutalt pumpande av Rage Against the Machines Killing in the Name ackompanjerat av flera bengaliska eldar. Till och med alla blöta, kalla icke-RATM-fans närvarande avslutade således demonstrationen i dur.

Planen var att Glassfabriken efteråt skulle ordna samkväm i samma Jesuspark som huserade förhänget, men på grund av vädret flyttades det in till deras vanliga cafélokal och SUF Malmös medlemmar gick utmattade, blöta och kalla hem var och en till sitt.

Göteborg

Precis som förra året var årets 1a maj en härlig dag fylld av kämparglöd och stolthet. I år var dessutom vädergudarna på vår sida och vi fick njuta av solsken, en mäktig demonstration, bra tal, musikframträdanden samt nya och gamla kamraters sällskap!

Vi inledde dagen med att servera frukost åt de som kommit för att delta i Svenska Spanienfrivilligas Vänners manifestation på Masthuggstorget. Där hedrades de svenskar som på 30-talet åkte till Spanien för att med vapen i hand försvara den spanska arbetarklassens revolution mot fascismen. SUF Göteborg hade en talare på manifestationen vars tal berörde skillnader och likheter mellan dagens Sverige och 30-talets Spanien samt hur vi i SUF väljer att ta kampen mot fascism direkt istället för att hoppas på att
politikerna och polisen ska rädda oss.

Drygt en timme senare ställde SUF-blocket upp för avmarsch tillsammans med resten av Göteborgs LS demonstrationståg. Vår banderoll i år hade texten ”œTrött på bostadsbrist och osäkra anställningar? Klasskamp lönar sig!”. Detta är inte enbart ett klatschigt budskap utan något vi av erfarenhet vet stämmer. Det är upp till oss att ta kampen mot orättvisor och för ett bättre samhälle. Utan kamp kommer ingen förändring!

Ropandes slagord gick tåget sedan förbi Järntorget, upp i Vasastan och via Avenyn ner till Bältesspännarparken. Där hölls tal av Göteborgs LS styrelse, SUF, Björkbackens strejkande lärare samt representanter från en blivande driftsektion (syndikalistisk fackklubb) på en förskola. Talen varvades med musik av Lucas Stark med band. Precis som förra året bjöds det på låtar från hans skiva med Joe Hill-tolkningar och även en specialskriven låt om Berns salonger, som är satt i blockad av syndikalister i Stockholm pga vidriga arbetsförhållanden.

När talen var slut och musiken tystnat drog sig SUFarna vidare till Slottsskogen för att grilla, umgås och spela brännboll.

Stärkta av en fantastisk 1a maj är vi redo för ett nytt år av kamp för ett annat samhälle. Ett samhälle där du inte tvingas slava för en skitlön för att kunna överleva. Ett samhälle där du inte måste bo kvar hos dina föräldrar tills du är 25 för att kapitalet inte vill bygga billiga och bra bostäder. Ett samhälle där du inte är mindre värd för att du är kvinna,
invandrare eller icke-heterosexuell.

Tillsammans har vi styrkan att förändra! Är du intresserad av att kämpa tillsammans med oss i SUF, eller är du kanske bara nyfiken på vilka vi är och vad vi tycker? Kontakta oss så kan vi ses och snacka över en kopp kaffe!

Sundsvall

Vi var ca 7-8st i SUF blocket, men vi gick stolt under de helt klart snyggaste fanorna, de rödsvarta! Parollen i år var:

“Upp från tvsofforna, det handlar om dig, mig och oss!
-För 90% i A-kassa
-För allas rätt till arbete
-Inga fler nedskärningar inom välfärden
-Stöd revolterna i nordafrika och arabvärlden”

I tåget som samordnades med Rättvisepartiet socialisterna, socialistiska partiet, Ung Vänster, Vänsterpartiet och Sundsvalls Socialistförening var det mellan 150-200 deltagare. Vilket måste ses som helt okej, eftersom det var kallt och blåste stormvindar. Tyvärr blev talkörerna uppdelade, då några skrek längst fram, vi i mitten och några längst bak.

För SUF så höll Erik tal inför hundratalet åhörare , talet löd följande:

“I den liberala demokratin sätts inte människans behov i fokus utan marknadens och då dessa behov ställs mot varandra får alltid det mänskliga ge vika. Men det måste inte vara så. Det går att förändra, att kämpa tillsammans är nyckeln till framgång både på jobbet och privat. För det är dags att människor får rättigheter på sina arbeten och att alla får ta del av det offentliga rummet. Vi har den senaste tiden fått bevittna hur unga än en gång utnyttjas på ett vidrigt sätt och får arbeta under slavliknade
förhållanden. Att arbetare utnyttjas är tyvärr något som blir allt vanligare, man kringgår lagar med hjälp av bemanningsföretag, man betalar
slav löner och utnyttjar desperata papperslösa människor. Samtidigt gör politikerna ingenting mot denna utveckling och de etablerade
fackföreningarna står handfallna. Vi måste kämpa så att människans värde sätts före kapitalets! Nu är det dags att säga ifrån! Den nyliberala världsordningen måste ifråga
sättas. För det är ingen oskriven naturlag. Det är en inslagen väg som gynnar och är skapad av makteliten.

Det är dags att titta längre än skattesatser och siffror och titta på den praktiska verkligheten. Istället för att sänka skatten, inför gratis kollektivtrafik och satsningar på vård, skola och omsorg. Istället för att sparka på arbetslösa och sjuka inför 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön. Inför flexibilitet på arbetarnas villkor och förbjud bemanningsföretag!

För det är inte värdigt att vänta vid telefonen varje morgon och hoppas företaget ska ringa så man kan tjäna ihop pengar till hyran. Man ska heller inte behöva ta skit på jobbet för att man har en osäker anställning. Det är heller inte rimligt att de redan utsatta i samhället ska behöva betala skattesänkningar med arbetslöshet, utförsäkringar och försämrad välfärd.

Det finns bara ett sätt att förändra, att kämpa tillsammans. Politikerna skiter i oss! Vi tar fighten själva! Mot rasism, sexism och kapitalism!”

Efter demonstrationen och talen var det fika på kårhuset som arrangerades av asylkommittén. På kvällen hade vi lite samkväm hemma oss en SUF-medlem och
när vi summerar den rödaste dagen på hela året, måste den anses som ganska lyckad förutom talkörerna och de extremt långa talen som gjorde att till
och med vi stenhårda Norrlänningar höll på att frysa ihjäl.

Halmstad (som åkte till Barcelona..)

6 medlemmar från SUF Halmstad åkte ner till parasocialistiska Katalonien för att fira första maj ihop med Confederación General del Trabajo (CGT) som är en utav Kataloniens syndikalistiska fackföreningar med 60.000 organiserade medlemmar och representerar över 2.000.000 arbetare.
I demonstrationen deltog över 1000 glada syndikalister med stort engagemang och vi var det tåg som gjorde mest väsen av oss, mycket tack vare slagorkestern som spelade glada rytmer under hela marschen på 2 timmar.
Flera tal hölls där man talade om klassförräderiet från UGT som är Spaniens motsvarighet till LO, och angreppen på arbetarklassen av CCOO som är ett statligt fack för politiker och andra statliga tjänstemän.
Efter manifestationen bjöds det på mat och dryck i CGTs högkvarter och stämningen var på topp. Som kuriosa är CGTs högkvarter en takvåning i centrala barcelona på flera hundra kvadratmeter, med soldäck, utsikt över havet och staden. Högkvarteret ligger högst upp i en CCOO-ägd byggnad, och våningen är ockuperad sedan 22 år tillbaka.

Efter vi fyllt på mat och energi i högkvarteret var det dags att samlas inför en stor manifestation mot sociala nedskärningar. Nästan 10.000 personer samlades under parollen ”Nu är det vår tur”, där man tågade till de rikaste delarna av Barcelona och skanderade antikapitalistiska slagord. Hela dagen var fylld av kamratskap, och det är underbart att se så stora folkmassor samlas för att visa sitt missnöje mot kapitalismen.
Vi i SUF Halmstad vill tacka CGT-Barcelona för deras gästvänlighet och önskar hela den Katalanska rörelsen lycka till i kampen. Väl mött, vi ses på barrikaderna som en förenad klass över nationsgränserna.

 

Stockholm

Traditionsenligt firades 1:a maj, arbetarrörelsens högtidsdag, i år av det Syndikalistiska Ungdomsförbundet Stockholm, Södertörn och Söderort. Dessutom hade vi detta år besök av SUF Eskilstuna, som medverkade med egen banderoll i tåget. Efter frukosten begav vi oss mot La Mano klockan 09.00, där vi hyllade de Spanienfrivilliga. Till skillnad från tidigare år lämnade vi la Mano tidigare till förmån för Södermalmstorg där Anarkistisk Första Maj samlats för första gången – något som fungerade mycket bra och förhoppningsvis också kan bli en ny tradition. Det bjöds på både tal och sång under parollen “Alla torg är Tahrir!”, efter det nu välkända egyptiska torget.

Vid halv 11-tiden började vi tillsammans med andra frihetliga och anarkistiska grupper att tåga mot Sergels torg för att ansluta oss till SAC Syndikalisternas demonstration. Det kyliga vädret tycktes ha inverkat på antalet samlade, ungefär 1500 personer valde att sluta upp, vilket är mindre än året dessinnan. Efter både tal och sång rörde sig
demonstrationen mot Gamla Stan och Stortorget.

Humöret var på topp under dagen, och i vårt block skreks slagord som “Vi vill se, staten falla, yalla yalla Avgå Alla!”. När vi passerade Stureplan skreks självklart slagord om expropriering till ljuset från bengalernas eld. Vi passerade också Berns, där den fackliga konflikten fortfarande pågår, vilket vi också valde att uppmärksamma.

Väl framme vid Stortorget i Gamla Stan följde ytterligare musik och tal, bland annat från Leila Khaled och en medlem i SUF Stockholm som tog upp de problem vi unga ställs för i dagens arbetsmarknad. Demonstrationen avslutades traditionsenligt med att vi alla sjöng Internationalen.

Efter demonstrationen drog vi vidare mot Vitabergsparken, där vi i SUF Storstockholm ordnade parkhäng med musik för att avrunda denna högtidsdag tillsammans med våra kamrater. En dag fylld av hopp som kan ge oss kraft att kämpa på våra skolor, arbetsplatser och i våra bostadsområden.

Avgå alla! Alla torg är Tahrir!

 

Karlskrona

Vi gjorde det bästa av situationen i en högerreformistisk liten stad och höll torgmöte med Vänsterpartiet där bland andra SUF talade, och det bjöds på livemusik och bullens korv. Socialdemokraternas demonstrationståg gick av stapeln men vi tilläts inte gå med dem, så som en protestaktion tågade vi, ett tiotal personer med höjda svartröda fanor,
bredvid sossarnas tåg. (Vi var de enda som sjöng internationalen..!).

I övrigt delades flygblad också ut, och vi fick en hel del givande diskussioner med såväl gamla entusiastiska syndikalister, förbannade reformister och nya medlemmar.

Talet SUF höll går att se här.

Norrköping

Liksom tidigare år deltog Östergötlands SUF-klubbar (SUF Norrköping, SUF Linköping & SUF Motala) i SAC Syndikalisternas första majfirande i Norrköping. Några av årets paroller var ”Nedskärningar, privatiseringar och lönedumpning – sörj ej, organisera dig” och ”Facklig kamp för ekonomisk rättvisa”. Med dessa teman som inspiration hade vi designat banderoller med budskap såsom ”Osäkra jobb – osäkrade ungdomar”, ”Ingen är fri förrän alla är fria” och ”Mubarak, Ben Ali & Littorin. Följ trenden Alliansen – avgå alla!”

Vi samlades vid Tyska torget och tågade sedan genom staden ropandes slagord som “Ingen regering – klassorganisering!” och “Inget jävla sossetjafs – arbetarklass mot överklass!”. Demonstrationen stannade utanför Norrköpings konstmuseum, där representanter från SUF och Norrköpings LS höll tal om högervindar och det växande antalet osäkra anställningar. Men dessa dystra ämnen vägdes upp av vår övertygelse att vi kan förändra samhället i en bättre riktning, bara vi vågar kämpa tillsammans. Från mörkret stiga vi mot ljuset.

När vädret tillät det ägnades eftermiddagen åt grillning och en fotbollsturnering där medlemmar från ett antal olika socialistiska organisationer kämpade om det åtråvärda priset: den gyllene gatstenen.