Ställningstagande mot sexuell kommersiell exploatering

Kommersiell sexuell exploatering har under en längre tid väckt debatter och skapat splittring inom den internationella vänsterrörelsen. Debatten handlar i grunden om en organisations feministiska linje. Eftersom vi är en feministisk organisation så skickades en motion in till det Syndikalistiska ungdomsförbundets 30:e landsmöte för att låta förbundet ta ställning i frågan. Under landsmötet diskuterades motionen för att sedan antas genom referendum.

Följande uttalande klargör Syndikalistiska ungdomsförbundets ställning i frågan om kommersiell sexuell exploatering:

Trafficking

Trafficking är en vanlig orsak till att människor, främst kvinnor, barn och transpersoner, hamnar i prostitution. Sexhandeln tjänar stora pengar åt människohandlarna och leder i många fall till att offren flyttas utomlands.

Trafficking i Sverige innebär oftast att kvinnor från fattigare länder transporteras till Sverige och tvingas sälja sex åt en hallick som tar hela eller delar av vinsten. Personerna som blir offer för människohandel hamnar ofta utanför resten av samhället vilket gör att människohandeln sällan märks för särskilt många utomstående och offren får svårt att ta kontakt med organisationer eller myndigheter som skulle kunna hjälpa dem ur situationen.

En person som köper sex tar alltid risken att den som säljer sex är ett offer för människohandel, och att köparen utöver att begå ett övergrepp samtidigt bidrar till att fortsätta hålla igång en hallicks verksamhet.

Ekonomiska orsaker

En stor del av prostitutionen grundar sig dock inte i trafficking utan beror istället på personliga ekonomiska orsaker. Det som utmärker sexköpet är transaktionen: pengar eller annat av värde (t.ex. droger) förflyttas från köparen till säljaren i utbyte mot sex.

Om inga pengar varit inblandade hade frågan varit enklare – sex sker antingen med samtycke från båda parter eller så rör det sig om våldtäkt. Vid sexköp är överenskommelse att båda parter gett sitt samtycke, men säljarens samtycke existerar bara på villkoret att köparen betalar. Vi ser det som att samtycket mutats fram, och inte som något som givits på frivillig grund. Att en kvinna utan skyddsnät väljer att samtycka till sex i utbyte mot pengar för att undvika vräkning kan inte anses som ett samtycke hon gett frivilligt, det samtycket är snarare vad hon offrar i hopp om en bättre livssituation.

Även i fall där säljarens ekonomiska situation inte är lika akut som att riskera vräkning anser vi att det är fel att se sexköp som ett rättvist utbyte. I klassamhället kommer det alltid finnas saker de lägre klasserna inte får tillgång till och prostitution kan bli ett enkelt och snabbt sätt att tjäna pengar. Att köpa sex är att utnyttja en annan människas ekonomiska underläge oavsett hur akut läget är.

Psykisk ohälsa

Trafficking och ekonomiska svårigheter är två mycket tydliga exempel på att sex som säljs inte sker på rättvisa grunder, men alla som säljer sex befinner sig inte i ekonomiska svårigheter eller tvingas av någon hallick. Vi ser inte att sexköp av dessa individer innebär något annat än utnyttjande av personen som säljer heller, eftersom det i många fall är psykisk ohälsa som är anledningen till att dessa personer hamnar i prostitution. Många säljer sex som självskadebeteende eller för att få bekräftelse, och dessa psykiska orsaker är också en utsatthet som en sexköpare utnyttjar när han betalar för att ha sex med personer i den situationen.

Åtgärder

Enligt oss är det bästa skyddet för personer i prostitution att samhället lägger all skuld på sexköparna och inte personen som befinner sig i prostitution. Att straffa både säljaren och köparen skulle göra att säljaren behöver oroa sig för rättsliga påföljder, vilket skulle leda till att det blir ännu svårare för en person i prostitution att få hjälp. Om en säljare exempelvis utsätts för något brott under sexköpet skulle större stigmatisering och risk för straff göra det svårare att anmäla en sexköpare, och en person som befinner sig i prostitution skulle tas ifrån den makt hen har idag i och med att hen kan anmäla sina förövare utan att själv drabbas av rättsliga påföljder.

Trots detta är dagens svenska lagstiftning inte oproblematisk. Sexköp är idag ett brott mot staten och inte ett övergrepp på säljaren, vilket gör att personer som säljer sex inte får brottsofferstatus. Att inte få brottsofferstatus innebär att man inte har rätt till målsägandebiträde, skadestånd eller brottsofferstöd (för mer information se http://intedinhora.se/vara-krav/). Även om lagen inte direkt kriminaliserar säljare,
kriminaliseras deras miljö vilket med dagens rättssystem och våldsamma ordningsmakt ökar
risken för att bli behandlad dåligt av polisen.

Ett argument för att legalisera sexköp är att en legalisering skulle öka säkerheten för prostituerade. Detta stöds dock inte av forskningen och det finns heller inte ett samband mellan legalisering och ett minskat antal övergrepp eller psykiska trauman. Tvärtom har motsatsen påvisats i ett flertal länder där prostitution är lagligt. Till exempel lider 90% av prostituerade kvinnor i Nederländerna av kroniskt fysiskt obehag, extrem nervositet och depression (Vanwesenbeeck, 1994). I Tyskland har legaliseringen av kommersiell sexuell exploatering lett till utbredd trafficking och ökad osäkerhet.

Vilket jobb som helst?

De som försvarar kommersiell sexuell exploatering försöker ibland framställa det som vilket jobb som helst. En studie som genomförts i nio länder visar att 63% av prostituerade har blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn, 71% har blivit misshandlade, 63% har blivit utsatta för våldtäkt, 68% har fått PTSD och 89% skulle lämna prostitutionen om det var möjligt (”Prostitution and Trafficking in Nine Countries”, Farely et al., 2003).

Att kämpa för att prostitution ska kunna ses som vilket yrke som helst och förneka att det innebär lidande som inte går att jämföra med andra yrken är ett svek mot alla de som drabbats av sexhandeln på de sätt som t.ex. Farely et. al:s studie visar. Prostitution fyller inte en funktion i samhället på samma sätt som de flesta yrken gör utan kommersialiserar något som för det mesta sker helt utan ekonomiska transaktioner. Den tydligaste direkta funktionen sexhandeln har i samhället är att upprätthålla mäns makt över kvinnor och de ekonomiskt starkas makt över ekonomiskt svaga.

Sammanfattningsvis menar vi att alla former av kommersiell sexuell exploatering är ett utnyttjande av en person i beroendeställning. Prostitution reproducerar patriarkatet eftersom det generellt sätt är män som köper kvinnor, och reproducerar kapitalismen eftersom det oftast är rika som köper fattiga. Varken trafficking, ekonomiska orsaker, psykisk ohälsa eller andra orsaker är legitima anledningar till att låta vissa betala för att få tillgång till andras kroppar. SUF är emot alla former av sexuell exploatering, och anser att ett samhälle måste göra allt för att förhindra detta.