Minns den spanska revolutionen
Idag är det 75 år sedan baracker och militära förläggningar i Barcelona stormades av arbetare. Det var som svar på den fascistiska kupp Fransisco Franco startat två dagar tidigare.
Kuppen skulle leda till en militärdiktatur som inte tog slut förrän 1975, då Franco dog, men från 1936 till 1939 kämpade frivilliga från hela världen på den spanska republikens sida för att krossa fascismen. Från Sverige reste cirka 530 svenskar ner, även svenska sjömän övergav sina skepp i spanska hamnar för att ta till vapen mot fascisterna.
“Vi som var unga på trettiotalet såg ju hur det ena landet efter det andra föll offer för fascismen. […) Italien där var Mussolini ju redan etablerad. Vi fick HitlerTyskland ’33. Vi fick Österrike.Rumänien, Ungern och Polen var halvfascistiska. Finland var tvivelaktigt ur demokratisk synpunkt. […] Sen kommer 1936, då ännu ett land ska bli fascistiskt, med hjälp av italiensk och tysk fascism; Spanien. Men vi ser då hur spanska arbetare och spanska bönder säger nej!” – Bengt Segersson, Spanienfrivillig.
Det blev inte bara ett inbördeskrig, utan en social revolution. På denrepublikanska sidan av Spanien kollektiviserades jordbruk, arbetare började själva styra sina arbetsplatser, miliserna organiserades ofta enligt demokratiska principer. Konflikter inom vänstern, där anarkister, syndikalister och icke-stalinistiska kommunister stod mot partitrogna kommunister som tog order direkt från Moskva, ledde till att revolutionen trycktes ner. Italien och Tyskland pumpade in vapen och pengar till fascisterna, medan andra länder stod “neutrala” och lät det hända. I slutändan kunde man inte leva upp till devisen om att arbetarnas frigörelse måste vara deras eget verk och man mötte en övermäktig styrka. Fascismen segrade i Spanien ’39.
“Jag ska säga dig en annan sak! Jag hade aldrig trott att de västliga demokratierna skulle vara så genomruttna som de var!” – Ragnar Hörnquist, Spanienfrivillig från Norrbotten.
Varför ska vi minnas den spanska revolutionen idag? Idag har vi exempel från Europa där regeringar som Italiens inte drar sig för att samarbeta med fascister. Samtidigt fortsätter den ekonomiska krisen i södra Europa som redan har tvingat Grekland på knä och hotar nu att försätta Italien och Spanien i liknande situationer. Fascister marscherar redan, ofta med lagens skydd, på gatorna i södra Europa. De stärks i tider av ekonomisk kris, liksom på trettiotalet. Då som nu är vårat vapen solidariteten. Mot deras slickande uppåt och sparkande neråt håller vi varandras ryggar och riktar klasshatet uppåt. Riktar det dit det hör hemma och mot de svartfötter och fascister som springer deras ärenden. Minns de som var beredda att lämna sina hem för att stoppa fascismen, våra farfäder och morfäder – en dag kan det vara vår tur att ta upp de röda och svarta fanorna efter dem.
Lyssna på:Â Sveriges radios arkiv, intervjuer med veteraner, m.m
Läs mer på: infoshop.org polkagris.nu Svenska Spanienfrivilligas Vänner