Om ni är några som vill bli aktiva på en ort där det inte finns en SUF-klubb ska ni självklart bilda en egen.
Det är klokt att göra detta i form av en minikampanj – ni utlyser ett möte där ni läser igenom och diskuterar SUF:s stadgar och principförklaring. Om mötet godkänner dessa är det bara att skriva en kort ansökan om medlemskap till Samordningsgruppen (SOG) i kontaktformuläret längst ner på sidan. Nedan följer mer ingående information om hur man går till väga för att starta och driva en SUF-klubb.
Inröstning i federationen
Er ansökan om medlemskap i federationen bör kompletteras med en kort presentation av klubben som helhet, så att andra klubbar har ett underlag när de ska fatta beslut om inval. När ni ansökt skickar SOG nämligen ut er ansökan till övriga klubbar för röstning. Om minst tre fjärdedelar av landets klubbar röstar för ert medlemskap kommer er klubb därmed ingå i federationen.
Rent tekniskt sett är själva bildandet av klubben ett väldigt enkelt steg. Att ha ett möte och skicka in en presentation är knappast ansträngande. Det svåra är att få igång en verksamhet och att hålla den aktiv. För att få tips och råd bör man därför ha god kontakt med klubbarna i närheten och/eller med SOG, helst redan innan man ansöker om medlemskap.
Klubbens uppbyggnad
När ni väl har en SUF-klubb har ni möjlighet att bygga upp den efter eget mönster. Nedan följer råd om viktiga delar av klubben, baserat på hur andra klubbar i landet är organiserade.
Formalia
Formalian i en klubb är viktig för att medlemmarna ska kunna ta del av vad som händer i klubben. Det är viktigt att medlemmarna kan komma åt mötesprotokoll efter varje möte, och att möten blir kallade till i god tid så att alla vet när och var det äger rum.
Arbetsgrupper
Många klubbar väljer att ha arbetsgrupper. Arbestgrupperna är till för att underlätta arbetet, och för att medlemmar ska kunna arbeta med vad de är intresserade av. Vissa arbetsgrupper är permanenta mellan eller halvårsmöte, medan andra bara existerar under en bestämd period. Nedan följer några exempel.
Administrativ grupp (AG):
Denna grupp bör vara en permanent grupp, d.v.s. att nya medlemmar i gruppen utses varje halvårsmöte. Gruppen består förslagsvis av en administrativ ordförande, en administrativ sekreterare, en kassör, och kanske en kontaktperson för nya medlemmar. AG utlyser medlemsmöten, tar fram förslag på dagordning, och håller i halvårsmöten. Detta kan ses som en lokal variant av federationens samordningsgrupp.
Mailgrupp:
Denna grupp håller koll på klubbens mail, ser till att spam försvinner ifrån inkorgen, och att resten av gruppmedlemmarna får reda på vad som inkommer till mailen. Denna grupp kan förslagsvis vara permanent per halvår.
Webbgrupp:
Alla klubbar har möjlighet att skriva om sin verksamhet på federationens hemsida, och vissa väljer dessutom att ha en Facebooksida eller liknande. Att då utse en eller flera personer som ser till att dessa uppdateras kan vara bra för att hålla sidorna vid liv. Denna grupp behöver inte vara permanent.
Mediagrupp:
En mediagrupp kan göra affischer, klistermärken, filmer eller liknande å klubbens vägnar. Filmerna kan sedan laddas upp på Youtube, klistermärkena kan gå till ett tryckeri och så vidare. Denna grupp behöver inte vara permanent.
Arrangemangsgrupper:
Det sker många arrangemang varje år. För att få någonting att hända på 1 maj, Internationella kvinnodagen och andra viktiga tidpunkter på året, kan det vara bra att ha tillfälliga grupper som tar ansvar inför dessa. Denna grupp kan då ha kontakt med andra organisationer för arrangemang av en gemensam aktion, gemensam transport eller kanske för att affischera inför ett arrangemang.
Kom ihåg alla dessa grupper inte behöver existera i en nystartad klubb. Grupperna bör tillkomma naturligt allt eftersom att medlemsantal och aktivitet i klubben ökar.
Ekonomi
Ekonomin är en viktig del av klubben. Det finns en utgift som klubben alltid kommer att ha, och det är avgiften för att vara med i federationen, som ska betalas till Samordningsgruppen (SOG). Avgiften beror på antalet medlemmar i klubben, den betalas ur klubbens kassa, och finansierar delar av federationens verksamhet. För att klubben ska hålla koll på sin ekonomi bör man välja en kassör som ansvarar för just detta område.
De flesta klubbar har dessutom en lokal medlemsavgift för att finanisera egna aktiviteter. Den lokala medlemsavgiften ser olika ut eftersom den bestäms av medlemmarna i den klubben.
Om man vill kan man öppna ett postgiro – då kan kassören enkelt hålla reda på alla in- och utbetalningar. För att underlätta ytterligare kan man föra sätta in klubbens kontoutdrag och verifikationer i en pärm, så att man har koll på ekonomin över tid. Detta är bra vid byte kassör, eller vid halvårsmöten, då man brukar utse två revisorer som innan mötet granskar bokföringen. Dessa revisorer ska kolla så att alla utgifter minus inkomster är lika med saldot på kontot och att inga utbetalningar som inte har godkänts av klubben har ägt rum.
Om allting stämmer, rekommenderar revisorerna halvårsmötet att ge kassören ansvarsfrihet. Det innebär att klubben gemensamt är ansvarig om något fel upptäcks senare.
Förslag på verksamhet
Det finns ingen verksamhet som är obligatorisk i SUF, eftersom alla klubbar arbetar med olika saker och på olika sätt. Det kan ibland vara svårt att komma igång eller hitta klubbens gemensamma nämnare – något som många medlemmar brinner för. Nedan följer exempel på hur andra klubbar är aktiva.
Innan en aktion är det viktigt att diskutera syftet med den. Vad vill man uppnå genom aktionen? Uppmärksamhet? Förändrad opinion? Eller direkt åtgärda något man anser vara fel?
Vidare bör man tänka på vilken målgruppen är. Aktionen och propaganda bör anpassas så att man når önskad effekt hos målgruppen.
På vilket vis ska aktionen äga rum? Ska man dela flygblad, ha bokbord, arrangera en demonstration, genomföra direkt aktion, eller kanske en blandning av dessa? Egentligen är det bara fantasin som sätter gränserna, det finns otroligt många fler saker man kan göra för att uppnå sina mål.
Bokbord
För att visa att klubben finns, att man är aktiva och för att kunna sprida information, kan man då och då hålla i ett bokbord.
Många SUF-klubbar väljer att ha bokbord på skolor, men det fungerar också bra på caféer, festivaler, demonstrationer och andra påhittiga ställen.
På ett bokbord kan man ha med sig intresseanmälningslappar, för att fånga upp personer som kan vara intresserade av att gå med i er klubb. Böcker kan man få tag på genom t.ex. en bokhandlare eller ett bokförlag. Federativs Förlag är ett exempel på ett förlag som ger ut många syndikalistiska och anarkistiska böcker. Det är även möjligt att få böckerna på kommission, d.v.s. att klubben betalar för böckerna i efterhand. De böcker man inte lyckats sälja skickas helt enkelt tillbaka.
Ett annat bra tips är lyfta fram SUF:s webbtidning Direkt Aktion. Att nå ut med vår egen tidning innebär att vi får spridning på vårt eget material och våra kampanjer. Eftersom det SUF sysslar med ofta återspeglas i Direkt Aktion, är tidningen ett bra sätt att få folk att intressera sig för oss.
Demonstrationer
En lyckad demonstration kräver ordentliga förberedelser. Det är viktigt att ha färdvägen klar för sig, skriva tal, fixa megafon, måla banderoller, sätta upp ordentligt med affischer, dela ut flygblad, veta vad som händer när demonstrationen är slut, hur den ska upplösas, med mera. Syftet med demonstrationen är det första man bör komma fram till – vilka slagord och paroller man väljer beror på syftet.
Tänk på att vara ute i god tid vid arrangering av en demonstration, så ni har några veckor på er att kontakta eventuella medarrangörer, affischera, och mobilisera.
Det är alltså rätt mycket jobb bakom en lyckad demonstration. Ska det bli peppande och ha någon verkan gäller det att det kommer hyfsat med folk. Annars är risken att man bara “visar upp hur få man är” i allmänhetens ögon. Ett evenemang på Facebook kan vara ett bra sätt att nå ut till många, men att dela ut flygblad på gymnasieskolor etc. kan också vara effektivt, beroende på målgruppen.
Oftast är det kanske bättre att samarbeta med andra grupper. Om klubben arrangerar en egen demonstration har man större frihet, men det är högre risk att det inte kommer lika många, och så blir det mer arbete också. Arrangerar man demonstrationen tillsammans med andra fördelas ansvaret, informationen når fler personer, och dessutom kan det vara bra att samarbeta för att lära känna andra organiserade i sin ort.
Enligt grundlagen har alla rätt att demonstrera, men de lokala polisstadgorna kräver att man söker om tillstånd för att hålla en demonstration. Det brukar oftast ligga runt 150 kr att ansöka om tillstånd. Många tycker det är principiellt felaktigt att söka om tillstånd för att demonstrera, eftersom gatorna tillhör alla, och alla ska ha rätt att uttrycka sin åsikt. Det kan dock också ha sina fördelar, till exempel om man vill samarbeta med organisationer som kräver det, eller om man lagt ner mycket arbete på förberedelser och inte vill att demonstration ska störas eller stoppas på grund av att tillstånd saknas.
Fler exempel på aktioner
Torgmöte/manifestation:
Ett torgmöte är lättare att ordna än en demonstration. Det räcker med några korta appeller och en megafon. Turas om att tala så blir det intressantare att lyssna. Med en banderoll och flygbladsutdelning kan ett torgmöte bli riktigt lyckat.
Stödfest/konsert:
Ordna en fest med underhållning, mat och dricka. Pengarna kan användas till att stödja klubbens egen ekonomi, kanske Direkt Aktion, eller internationella systerorganisationer.
Föredragskafé:
Om ni har tillgång till en lokal är föredragskaféer ett bra sätt för medlemmarna att lära sig mer om olika frågor. Baka fikat själva så får ni in en del pengar till klubben. Se också till att det finns rikligt med information, böcker, tidningar och så vidare. Kaféverksamhet är ett bra sätt att locka nya personer till rörelsen och knyta kontakter med andra grupper.
Ta kontakt med ert lokala LS:
En god idé kan vara att stärka kopplingen till LS av SAC genom att ta hjälp av dem, för att till exempel anordna ungfackliga kurser, eller inför sommarjobbsperioden informera om ungdomars rättigheter på arbetsmarknaden.
Skolpresentationer:
För att nå ut till många människor är det bra för klubben att besöka skolor regelbundet. Om det känns jobbigt att prata i klasserna så kan man alltid öva inför varandra och gå runt två och två i klasserna. Annars kan man ju alltid nöja sig med att dela flygblad och hålla bokbord.
Kunskapsutjämning:
För att sprida kunskap kan man hålla korta föredrag för varandra i klubben om ett valt ämne för att sedan diskutera. Filmvisning eller studiecirklar genomförs också i många klubbar. Denna typ av internaktivitet är ett mycket bra sätt att stärka bandet till de egna medlemmarna.
Det finns egentligen hur mycket som helst att göra. En del SUF-klubbar har arrangerat filmfestivaler, andra har introduktionsmöten för nya medlemmar med jämna mellanrum, någon klubb satte upp gatuteater. För medlemmar finns tillgång till inspirerande aktioner genom tiderna att få ur federationens nu nedlagda interntidning, Storm.
Samarbete med andra SUF-klubbar
Det finns många fördelar med att samarbeta med andra klubbar. I vissa fall kan man dela på kostnader vad gäller tryck av olika affischer, i andra fall kan man komma på varandras demonstrationer. Vissa klubbar håller gemensamma kampanjer tillsammans.
Underskatta inte klubbarnas samarbetsförmåga och den extra kraft ett samarbete kan ge – vi ska ta vara på de kamrater vi har runt om i landet. Att samarbeta kan exempelvis hjälpa en mindre klubb att bli mer aktiv på sin egen ort.
Kontaka SOG för att starta en klubb på din ort:
Mail: sog@suf.cc